Hello you! Ser nu att det snart gått en månad sedan min senaste uppdatering, det må ha varit mindre tid härinne men desto mer tid åt mig och mitt inre. Det har även snart gått en månad sedan jag genomförde sista delen i min spirituella inre resa och därmed fullbordad min transition. Och nej jag har inte gått och blivit ''munk'' även om jag faktiskt plockat en hel del från buddhismen. Jag har dock haft ett stort intresse av att bo på ett kloster under en period, cirka 3 månader till att börja med. Jag började faktiskt kolla upp det, men då hela världen mer eller mindre stannat upp just nu, kommer man ju ingen vidare. Så det och precis med allt annat för tillfället har lagts på is tillsvidare. Och med tanke på vad som nu skett, verkar det som om universum har helt andra planer för mig.
 
''To study Buddhism is to study the self. To study the self is to forget the self. To forget the self is to be awakened by all the things.'' Ett citat från Dogen som sammanfattar hela resan. Den största utmaningen för mig med hela resan har varit när man tvingades svälja sin stolthet och egot då fått sig en rejäl törn. Men det hela går ju bland annat ut på att bli kvitt allt det där, det enda som då bli viktigast är sitt inre jag, sen ska man se alla såsom ''skaparen'' ser oss - alltså perfekta. Ja ni förstår ju dilemmat. Det lustiga är ju att det faktiskt går. Nu har jag inte riktigt ännu kommit där jag vill vara, men är på god väg och det är ju en resa, ingen destination. Det är helt otroligt, hur jag numera väljer att se på saker och ting. Jag kan fortfarande bli förbannad, upprörd, you name it. Men skillnaden är att det är inga känslor jag tar till mig, snarare så observerar jag det mesta. Med andra ord är meningen att bli en 'nobody' och när man väl är det, kan man i sin tur bli exakt det man vill. Så hur känns det för mig att ha tagit det steget? Helt ärligt så förväntade jag mig inte alls det här, att det skulle kännas så himla befriande. Det är en helt fantastisk underbar känsla och jag känner mig så privilegierad som fått förmånen att uppleva något sådant, särskilt i dessa tider vi befinner oss i. Jag ser då fram emot att få lära mig så mycket mer. 
 
Den 14 mars när håret ryckte av. Jag har dessutom fått så mycket fin respons hehe
Första dagen kändes det lite märkligt att se sig själv sådär haha, men man vänjer sig rätt snabb.
 
För övrigt så lever jag fortfarande. Var lite smått sjuk i början av förra veckan - alltså det hela var lite märkligt. Jag har dock nu här i dagarna fått veta vad det berodde på och helt plötsligt trillade polletten ner. Tycker ändå det är lite lustigt, vad är oddsen liksom? Inte själva händelsen men omständigheterna kring det. Men jag omfamnar och välkomnar det hela. Synd bara att den inställda ballongturen till Kappadokien känns än mer långt borta nu, men men... som sagt universum har tydligen helt andra planer för mig, som jag dessutom sände ut själv (för ''längesen'' nu dock) haha, man ska tydligen vara försiktigt med vad man önskar sig.
 
Något jag tidigare blev väldigt glad över är att jag i början av mars bokade sviten som jag firade min återfödelse förra året. Men så avbokade hotellet vistelsen och erbjuder mig en voucher. Jag hade ju helst velat ha pengarna tillbaka, men med tanke på branschens sits just nu så är vouchern välkommen, och jag ser fram emot att få bo där igen när allt det här är över. Nu blir det bara att chilla. 
 
Förutom att meditera, sova bort halva dagarna och tvinga ut mig på långa promenader, så gillar jag att pyssla med tösens naglar. Precis som mina så växer även hennes som ogräs. Vi hörs igen när jag känner mig lite piggare, och förhoppningsvis är det snart.