Hello you! Ah äntligen har jag kunnat gå igenom bilderna och har nu tid att blogga lite. I torsdags var vi bjudna av Erwik Communication på premiären av Ronja Rövardotter på Mälarhöjdens friluftsteater. Vi blev tyvärr väldigt sena den dagen, SL krånglade så istället för den bussen som stannar i Fittja där vi skulle hämta M, så tog vi en som åkte raka vägen till Liljeholmen och därifrån vände vi till Fittja för att hämta M sen vända tillbaka till Bredäng (något vi åkte förbi på väg mot Fittja) och så skulle vi hitta till själva stället, haha det är liksom typiskt. Trots förseningen så hann vi se en hel del innan föreställningen tog slut. Barnen tyckte verkligen om den, och jag med för den delen. Tror dock den är ännu roligare att uppleva om man vuxit upp med Ronja, det blir liksom en helt annan upplevelse med en oslagbar nostalgikänsla.
 M och N som var ovanligt koncentrerad i föreställningen.
Lite ”naket” blev det också, gick väldigt snabbt men min kamera hann fånga det hehehe
 
 Gillade låten dom sjöng och dansade till mot slutet. Undrar vad den hette? Hmm…
Lite game of thrones stil på den här stolen. Fann den jävlig läcker och försökte få ungarna att sitta på den men dom vägrade och var mer intresserad av att träffa och prata med skådespelarna.
Här tillsammans med tjejen som spelade Ronja. Tjejerna hade verkligen sett fram emot att träffa henne så de blev jätteglada.
I söndags fyllde min mänskliga huvudvärk till bästis år. Då både knappt vill firas blev det inget märkvärdigt. Vi mötes upp, åt en bit mat, strosade runt och babblade på. Bilden är en gammal bild på oss.
 Var även lagom on point outfitmässigt – diggar solbrillorna man fick på lanseringsfesten av absolut rainbow vodka.
Två dagar tidigare målade jag en tavla med en sminkborste då jag inte lyckades hitta mina målarpenslar. Det var min present till honom + en tillhörande dikt till tavlan som ni kan läsa på föregående inlägg. För även om han kan vara lite av en mänsklig huvudvärk (något som säkert är ömsesidigt haha) så är han samtidigt helt fantastiskt och har varit som ett ljus i mörkret.
 Vi åt en bit mat på friday’s, babblade lite och strosade lite runt i stan innan vi  slutligen skiljdes åt. Sen så har vi i veckorna varit på två filmförhandsvisningar på Skandia.
Den här filmen tyckte jag var intressant. Jag hade ingen aning vem människan var och man får en väldig bra inblick i den världen förr i tiden samt själva människan bakom, så den filmen tyckte jag som annars är helt ointresserad av sport bra.
Denna som vi såg i måndags vet jag däremot inte riktigt vad jag tycker om den. Tyckte den var tråkig, men att ämne var lite spännande sen blir det ett stort frågetecken kring en scen. Det blev liksom inget uppföljning och det hela skapar ett visst osammanhang –  så den hade jag definitivt inte velat betala för att se på bio.

För snart ett år sen, en höstig dag i oktober

Svårt sjuk som jag då var med en hjärna fylld av mörka tankar

Hade jag kämpat färdig, varken ville jag eller orkade resa upp mig en gång till

Likt ett ljus i mörkret kom du in i mitt liv och lyste upp hela tillvaron

Sen dess har vi i princip varit helt oskiljaktiga du och jag

Ett starkt band med en villkorslös kärlek bortom allt vad förnuft heter 

Dagen till ära vill jag  idag ge dig denna självmålade tavla

Som för mig har en stor symbolisk värde, som tack för ditt ovärderliga stöd