"Det blir nog bra till slut, det brukar det alltid göra." Det är orden jag upprepade för mig själv, när jag efter alldeles för många ansökningar äntligen hittade en LIA-plats på en kommuns ekonomiavdelning och blev av med den i sista sekunden. Inte visste jag då att de gjorde mig en tjänst. För visst blev det bra. Kort därefter hamnade jag på en redovisningsbyrå i Danderyd.
Bilden är från min första vecka där och vilken resa det är - jag ser mig själv som en torr svamp som suger åt sig av all kunskap. Något annat skulle vara dumt, med tanke på den bredda erfarenhet som jag omges av. Så tacksam över det och jag trivs så himla bra där.
På min tredje vecka där blev jag rekryteringsansvarig till en av våra kunder, det är en av dem två företag som jag jobbar med där. Så ett par timmar i veckan ägnar jag åt lite administrativt arbete åt det företaget. Det har varit intressant att läsa igenom de sökandes CV och personliga brev, göra urval bland de sökande, kontakta dem och boka in intervjuer m.m ... jag är helt enkelt spindeln i nätet och jag älskaaar det - det är så himla lärorikt. Det är en för mig väldigt värdefull erfarenhet. Så tacksam över tilliten och möjligheten.
Företagsspråket i det bolaget som jag just nu bistår med rekryteringshjälp är engelska då ägaren endast pratar det (och italienska, vilket jag tycker är världens sexigaste språk hehe) och flertalet av dennes kunder också pratar engelska. Så ett krav har varit att de sökande måste kunna engelska. För mig som knappt pratar engelska, men förstår dock det mesta, är det minst sagt intressant haha.
I tisdags hölls de första intervjuerna, och för mig som tidigare endast har varit den arbetssökande, var det en spännande upplevelse att nu befinna mig på arbetsgivarsidan under en anställningsintervju.
Något jag känner mig extra tacksam över är att jag fått sluta vid 16 istället för 17 för att hinna hämta barnen på förskolan.
Om cirka 2 månader är jag färdigutbildad redovisningsekonom och ser så fram emot att påbörja min karriär just där. Det är önskemålet just nu. Om jag får välja så hade jag fördelat det med 80 % som redovisningskonsult och 20% som VD-assistent.
Så mitt tips till dig som fastnat i LIA-träsket med ansökningar som inte leder någonstans: även när oddsen känns emot dig, ge aldrig upp. Det är inte över förrän det är över. Och kom ihåg att: det blir nog bra till slut, det gör det alltid. Oftast, till och med bättre.