Stolt - det är årets ord det. Jag är såå såå fruktansvärt stolt över mig själv att det nästan är löjligt. Detta år har bjudit på upplevelser jag är så tacksam över. Saker jag vid årets början inte ens kunde ha föreställt mig. De många besöken hos Sophiahemmet i somras som resulterade i en operation för nån månad sedan, kunde jag dock ha varit utan. Men nu har jag lärt mig att i framtiden ge fan i att försöka klämma en finne - det blev en dyr och invecklad upplevelse. Men vad vore livet utan kontraster?! Jo helt meningslöst!

Ännu ett år med studier väntar runt hörnet. Med facit i hand från det här året, lär det inte bli en lätt match men precis som jag sagt innan och helt klart bevisat för mig själv i år: om det är någon som är rustat för detta, så är det definitivt jag. Jag längtar och ser fram emot vad det kommande året ska föra med sig. ''Reslivet'' är något jag verkligen saknar och förhoppningsvis hinner jag klämma in en resa till värmen. Det var faktiskt tänkt att vi i oktober skulle ha rest till värmen. Mitt i allt planerande sa L att han inte trodde att jag kunde åka iväg. Det var nästan så jag fick damp på honom och tänkte: ''vem fan är du att tala om för mig vad jag kan och inte kan''. Men ja givetvis hade den j*veln rätt, jag hade alldeles för mycket på schemat för att kunna klämma in en resa utan en massa stress.