Hon: då flyttar jag härifrån.
Jag: varför då, vill du inte bli storasyster?
Hon: nä jag orkar inte… nu går jag och packar mina saker och flyttar härifrån.
Jag: varför säger du så?
Hon: jag tänker inte bo här om det ska bo en bebis här. 

 

Haha och så gick hon runt i lägenheten samtidigt som hon gav mig den där döda blicken samt vägrade prata med mig. 

 

Måste dock erkänna att hennes starka reaktion var lite oväntat. Att hon liksom jag inte är så förtjust i barn är ingen nyhet men den reaktionen var väldigt olik det jag fått tidigare vid liknande skämt. Haha misstänker att den senaste filmen vi såg tillsammans (baby bossen) har bidragit till reaktionen. Fast sensmoralen av filmen tyckte jag ju var fint. Dock tur för henne att denna mamma som länge funderat med att sterilisera sig kanske äntligen ta tag i det. Vi får se… tidigare har jag ju varit öppet för en till mest för hennes skull då jag gärna ville ge henne ett syskon. Men nu när hon ändå inte vill ha så är det tveksamt att jag ens vill skaffa en till. Däremot skulle jag faktiskt kunna tänka mig att adoptera. Gärna från ett år och uppåt men absolut ingen bebis och definitivt bara en – att ha en stor familj är inget som lockar mig. Bara tanken på en massa skrikande och gapande ungar ger mig rysningar haha. Jag som ogillar kaos, skulle fan bli tokigt.